Resultat: Mastloppet

Mastloppet blev den härliga sommartävling man kunnat hoppas på. Solen gassade hårt på eftermiddagslöparna i Centrum, orienteringen kunde gått bättre för flera av oss, men vi sket i det och fortsatte istället färden längs den Uzbekisk-inspirerade oframkomliga Ådranvägen till just sjön Ådran, där vi lekte "Fångarna på Fortet" på en sänkbar badflotte i det behagliga vattnet. Därefter firade vi det hela med att frossa på Vega Hamburgerbar (som ligger intill Vega stadshotell). Kanske var detta årets bästa sommartävling i Stockholm, bortsett från själva orienterandet vill säga?

Resultat Mastloppet 2011

Bana 3 3180m 71 startande
1 Jan Ekman KA 3 IF 34:32 10:51

50 Elisabeth Thorsén 1:28:07 +53:35 27:42

Bana 5 4770m 105 startande
1 Olle Boström Järla 26:24 5:32

4 Kristoffer Edshage 42:26 +16:02 8:53

Bana 6 6450m 80 startande
1 Lars Palmqvist Järfälla 49:51 7:43

4 Tobias Wahlgren Järla 55:52 +6:01 8:39
61 Magnus Blomberg 1:32:53 +43:02 14:24

Bana 7 7120m 21 startande
1 C. Eskilsson Haninge 52:11 7:19

4 Jonas Halai 59:56 +7:45 8:25
19 Björn Bängtsson 1:32:32 +40:21 12:59

Bana 8 8180m 35 startande
1 Dmitri Tsvetkov Ryssland 50:41 6:11

20 Oskar Karlin 1:15:20 +24:39 9:12
22 Asplövet Lapplandsväsby 1:18:44 +28:03 9:37
26 Daniel Lennartsson 1:38:41 +48:00 12:03
28 Malin Annegård Viljan 1:43:32 +52:51 12:39
Jens Wicksén Viljan Diskv.

Anekdot: Intressant vägvalskamp en kväll i juli
"Han tog av sig sin kavaj..." Nej, men här ser ni Oskar i blått och Daniel i rött. Längsta möjliga bana. Till saken hör att jag (Daniel) smet i väg till start nästan tio minuter före Oskar, allt för att undvika att behöva se honom i skogen. Det sista Oskar sa till mig var dock det klassiska "Vi ses vid ettan", varpå Touchen kommenterade "så där säger man inte", något som Oskar kommenterade med något i stil med "jo till honom gör man det". Men jag var opsykbar, jag orienterade som en gud! Ända tills jag skulle äntra ettans ring. Jag skyller på att den svåra kartskalan (1:7500) spelade mig ett spratt, för jag började irra runt överallt utom just vid kontrollen. När jag väl hittade kontrollen, dök Oskar upp och stämplade mitt framför näsan på mig samtidigt som han log lagom skadeglatt. "Det här ska vi allt bli två om" tänkte jag, och hetsen var nu plötsligt som på gamla goda dagar! Tvåan höll jag på springa förbi, men hörde Oskar stämpla och vände om, varpå han avfyrade ett rått hånskratt. Därför såg jag till att skrämma jag upp Oskar på det svårlöpbara berget, medan jag passade på att ta ett bättre vägval nedanför, för att sedan gå upp i sänkan. Vid trean stämplade jag bara någon sekund före honom - nu var det äntligen min tur att få skratta rått mellan tallarna! Sen fortsatte klappjakten i allt ursinnigare tempo. Till fyran kom han precis före mig, men började se sliten ut. På femman gick jag något till vänster och höll på att stämpla före, men såg plötsligt Blomman (skyller på honom - var han på väg till eller från kontrollen?) och tvekade lite in till skärmen och stämplade återigen en sekund efter Oskar. "Hängindex" utbrast den belåtna ordföranden någon tiondels sekund efter att jag själv tänkt det bittra ordet. Nej nu jävlar! Tanken slog mig att falla ner och tugga stig till sexan, men det vore lika osportsligt som att stjäla godis från en miniknatare tänkte jag. Så där vill jag inte vinna sträckan. Jag visste att Oskar skulle gå rakt på, så jag gjorde det jag med, fast något till vänster om sträcket istället. Tyvärr tog hetsjakten ut sin rätt och jag tappade fokus och riktning och gled allt mer norrut. Vid kontrollen kom jag dessutom in fel och mötte Oskar. Han försvann och sen såg vi inte varandra mer, vilket vi båda tyckte var rätt skönt. Nu kunde vi på var sitt håll hänge oss åt ett mer stillsamt blåbärsplocks-orienterande.

Sagans sensmoral: Ta fajten! (Men slå av på tempot och när du känner för det.)

Mer info:
Hela resultatlistan
Sträcktider Winsplits